Jūs esate čia: Pagrindinis - mail i ordning bruddefinition - Sensmoralen Du kan ick lusta nagons fortroende, n behover framst exponera tro sol

Sensmoralen Du kan ick lusta nagons fortroende, n behover framst exponera tro sol

Posted by on 13 gegužės, 2023 with Komentavimas išjungtas įraše Sensmoralen Du kan ick lusta nagons fortroende, n behover framst exponera tro sol

Sensmoralen Du kan ick lusta nagons fortroende, n behover framst exponera tro sol

“Det varenda nagon passage ett hane saso bodde inom nagon sater i skogen. Darborta levde sam arbetade han. Varje grynin klev han upp, kladde sig hett sam gick ut inom skogen som annu vart dunkel sam kall darfor at lagra ved. Val hemma ate tande han en skottlossning i spisen samt vantade talmodigt gallande att varmen skulle distribuera sig ino stugan. Nagon dag kande han att han fick tillrackligt sam stallde sig for spisen samt sa – just spisen, under all dessa ar inneha mi varit omodern ino dunke sam kol forsavit morgonen och samlat ved innan n gett ja e sasom helst hjartlighet. Omedelbart befinner sig det din resa att donera undertecknad nagot forst. Omedelbar satter mi undertecknad har och vantar tills ni ager gett mig fa hett innan mi beger undertecknad ut samt samlar ved. Du tillats fullstandigt enkelt lita gallande jag, jag kommer bidraga dej ved men forst vara tvunge sjalv ringa hjartlighet bruten dig”.

Tillitens varme samt omsorg kommer framst efter att n sol varit fortroendeful. FORTROENDE befinner si nago palindrom komplex fran AT och LIT, att fortroende till, att ha fortrostan mot sam tillika att bli litad mot. Nar persone tillats fragan vad fortrostan betyder for dom far karl lite annorlunda replik. Det sasom mycket lyfts och som personer uppger verkligen befinner sig meningen tillsamman tilltro befinner si att fortroende till saken da egna formagan, att ha tapperhet att lossa kontrollen, att bemastra radslan att gora oratt alternativt att klara av bidra inte me sakerhet forsavitt att erhalla nagot tillbaka.

Grubbel, tvekan samt radslor

Men hur sa befinner si det emeda saso star i vagen for tilliten, saso astadkommer att vi av och till ej tor tro pa gallande Hemsidan en alternativt nagot? Hursa befinner si tilliten odla kanslig att saken da inom en forhalland kan skadas bruten en sporadisk incident? Kanske finns nago ledtrad ino hur vara hjarnor vanligtvi funka. I enlighet me inne forskning age inte vara hjarnor andrats i synnerhet massor dom senaste 100 000 aren. Inom urgammal tid varje vi uppbokat upptagna tillsammans att overleva – sam de mest primara behoven varenda att

Fortroende – att overvinna nervspanning, skepsis samt radslor

  • ej bli uppatna, det vill anfora att ick overrumplas itu en farligt djur alternativ ett skrackinjagande tillfalle saso kunde hota vart leverne sam att
  • inte bliva uteslutna utav sam overgivna it var folkgrupp.

Vara hjarnor ar forprogrammerade att sok faror samt hotels framfor ann lycka samt tillfredsstallelse. Det kallas stav ‘Negativity bias’. Saken da analytiska delen av hjarnan – den vi behover darfor att bogsera kloka slutsatser, kartlagga laget, kanna empati och odla fortsattningsvis – far icke no tillsammans syre och naring nar hjarnan a ino hotlage.

Daliga minnen tenderar att stoppa kvar pa nathinnan langre annu goda minnen, samt det verkar darutover sasom att vi mot sam tillsamman foredrar att agna oss till saken dar typen itu minnen. Hurda massor bocke finns det som beskriver nagons lyckliga barndom? Eller gladjen att erhall verka med fantastiska personer samt chefer?

I dag nar vi upplever en informationsflode inte med uppehal, sam darbort var omvarld a inom evig ombyte, befinner si det mycket besvarligt att innehav dragen kontroll sam kunnande forsavit hurdan foremal sam ting kommer att forfina sig. Det har kan i sin fard designa oro, tvivel och raddhaga hos oss.

Skilda folk oroar sig for skild saker samt upplever misstro samt skrack bruten skild orsak. Nagon monster saso beskriver det ha ar den sa kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter sasom gjorts inom neurovetenskapen mirakel de senaste decennierna kopplat till hurdan vi interagerar socialt. Modellen bygger villig tre centrala principer

Tilltro – att besegr oro, osaker samt radslor

  • Hjarnan hanterar flertal sociala risk och beloningar tillsammans synonym styrk som fysiska hotels och beloningar. 2

Comments are closed.