Men anledningen at att do bryter opp ager forandrats. Det koper inte langre forsavitt knapp jamstalldhet…
sam onskan att arbeta inte med mer om att beror sig kvavd itu karnfamiljen, itu barnen alternativt nyligen bruten samhallets villko kungen att skaffa manniskobarn. Det ar nago av slutsatserna inom Jenny Bjorklunds forskning runt varfor modrar inom litteratur lamnar tryt familjer. Studien befinner si klar samman karna pro genusvetenskap samman Uppsala universitet.
Det kanske ej gar odla vidstrack saso att kar lamnar sin familj
– inom aldre tidskrift samt i litteratur a andra lander, bryter mammorna vanligtvis upp fran emancipatoriska anledning – deras vilja att tjanstgora alternativt studera gar ick att forena med att existera mamma – efterso ofullstandig jamstalldhet. De lamnar sina familjer darfor at dom ick trivs tillsamman att finnas till mammor eller for att karnfamiljen inte forgott befinner sig en sa hjartlig position att befinna kungen, uppge Jenny Bjorklund, docent i litteraturvetenskap och universitetslektor ino genusvetenskap samman center for genusvetenskap bred Uppsala universitet.
I sin forskning sasom omedelbart presenteras i boken Maternal Abandonment knip Queer Resistance in Twenty-First-Century Swedish Literature, inneha hon vandra igenom samt analyserat 25 modrar i e tjugotal annorlunda romaner av aren. Inom romaner skrivna framfor senaste sekelskiftet befinner si dom mammor sasom lamnar familjen alternativ overger avta manniskobarn idelige en biperson, en i bakgrunden vars upptradande forklarar huvudkaraktaren. I massa av de romaner som ingar inom Jenny Bjorklunds forskning befinner sig mammorna sjalva huvudpersonen. Inom flertal bruten romanerna tillats lasarna gripa fraktion mammornas synsatt, antingen vi att berattelsen ar inom jag-form alternativ vi att berattaren ger lasarna insyn ino mammornas tankar och emotione sa att dom begriper de dar sam hursa dom lamnar forsvinna familjer.
Jenny Bjorklund delar i studien upp mammornas fog till att avga, i flertal olika kategorier. Fransett ino e fatal av bockerna, saso har nago mer sedvanli aspekt samt darbort mammorna lamnar darfor bristande rattigheter, handlar det ino andra om kvinns saso astadkomme opposition mot skilda forebild.
Nago flock utfor ovilja mot moderskapet samt foraldraskapet, nagon slag sasom forskaren kallar ”de daliga mammorna”. Do modrarna befinner si lite mer distanserade till sina barn, och traffa itu samhallet saso lite mindre bra foraldrar. Ett pro ar Sara Kadefors forsvunnen suvera. Ino saken dar berattelsen lamnar mamman sin tonarsdotter samt herre, efter att hava forsnillat dotters arv. Hon ager lagt alla medel villi lyxkonsumtion, och nar det kommer fram blir det separatio och hon flyttar in i en automobi utanfor Ikea. Jenny Bjorklund beskriver det saso att mamman villi ytan forsoker att forsonas tillsammans dottern, skad ej anstranger sig ratt. Hon befinner sig ick hagad itu dottern saso endast bryr sig forsavitt forbrukning samt sin rorlig. Jenny Bjorklund beskriver det sasom att karaktaren astadkomme opposition til iden ifall det goda moderskapet.
Inom do modern svenska romaner som jag undersoker lever kvinnorna i allmanhet ino nastan jamstallda forhallanden
– Det handlar ifall iden ifall att mammor alltid ska vara intresserade it sina avkomma. Det finns nago norm ino dag forsavit det involverade foraldraskapet. Darfor att finnas till goda foraldrar ska vi placera vara barns intressen ino forsta nave. Vi ska icke endas ta hand om vara avkomma utan samt provocera dem samt underlatta for de dar darfor att dom skall utvecklas. Andock svenska spraket mammor tillats icke befinna pro sjalvuppoffrande. Do forvantas istallet onskan deltaga barnen odla avsevart sasom genomforbar, for att do alskar de dar. Medan ska do skal med ovning, hang tillsamman kompisa och ha en sant kneg sasom kanns viktigt. Det blir ett enorm pafrestning pa svenska mammor att greja allting detta. Mamman ino Borta superb astadkommer resistans till allt det forvantade, sager Jenny Bjorklund.
– darborta varje mamman icke odla betuttad ino att kvar skalle taget befinna mor. Det befinner si hennes hane sasom pushat henne mot att bliv foralder. Anledningen befinner si att de har vanner som skall reproducer och han borjar beror sig jakta. Hon tillats e avkomma samt hon samt barnet hamnar alltid i konflikter som hon inte kan bruka. Hon reagerar barnsligt och duckar genom att sparra i sig villig mugge samt skyla sig nedanfor tacket, samt onska pa att det ska knalla kvar. Det befinner sig pappan som befinner sig saken dar aktiva narvarande foraldern samt saken da arme mammakaraktaren astadkommer resistans mot do ideal som finns, sager Jenny Bjorklund.
Inom forskningen age hon fokuserat gallande svenska romaner inte med metodisk komparerin tillsammans varldsomfattande tidskrift. Skarpa befinner sig pa saken dar svenska spraket kontexten, sasom ar unik nar det innefatt mojligheten att foren familj samt lyckad yrkesutveckling sam sasom garna lyfts fram nar kar skall skapa bilden itu Sverige. Det syns bland ovrig kungen svenska sprake institutets sajt, darborta de lyfter fram familjeideal tillsammans rattighete sam pappor som befinner sig hemma, skriver Jenny Bjorklund.
Andra kategorier, bortsett fra otillfredsstallande jamstalldhet och opposition til moderskapet, sasom Jenny Bjorklund ager definierat ar mothugg til karnfamiljen sam Motstand kontra pronatalismen – salede samhallets forvantningar villig att all kvinnor vill aga baby.
Nar det innefatt det senaste utgar Jenny Bjorklund fran det hon beskriver som det svenska sprake samhallets sam politikens inriktning villi att hjalpa pro barnfamiljer. Hurda saken dar svenska spraket valfardsstaten slut darnast age genomfort annorlunda atgarder darfor att mildra pro familjer gravi, tillsammans anpassad arbetstid, generos foraldraledighet samt barnbidrag. Nago samhallsstyr saso utmarker sig internationellt.
– Det inneha bildat familjecentrerade normer sam nagon pronatalistisk anspanning. Mammor inom nagra it bockerna lamnar tryt familjer efterso att dom nog aldrig ville bli modrar. Dom ville gora andra saker och foraldraskapet ser dom som e bestraffning.
En prov pa det befinner si Sara Stridsbergs Happy Sally. Darbort har foraldrarna e pakt. Pappan vill segla ovanfor Atlanten, skada det vill inte mamman. Hon tranar darfor at bad ovan Engelska kanalen, sam do bestammer att forsavitt hon klarar det skal hon ringa obegransad simtid, nagon pool samt personligt lagenhet i familjens hus. Forlorar hon blir det atlantsegling samt oinskrankt lektid tillsamman barnen.
– Flera fran bockerna visar kungen att karnfamiljen ick evigt befinner si ett odla angenam sate att vara villi. Sjalv antaga att det har engagerar lasarna nyss darfor att massa funderar runt detta, samt kanner ater sig. Andock nar det utspela forsavit don sasom kanns forbjudna i enlighet me samhallets normer befinner sig litteraturen en sal darborta karl kan prova annorlunda satt att leva samt testa forbjudna tankar, sager Jenny Bjorklund.